Vi vill med detta examensarbete undersöka om skiftet frÄn miljö undervisning till hÄllbar utveckling har skett, och hur vÀl kÀnt begreppet hÄllbar utveckling Àr hos lÀrarna. Syftet med undersökningen Àr ocksÄ att utveckla kunskap om de anvisningar som finns i vÄra styrdokument rörande hÄllbar utveckling följs och vilka arbetsmetoder som anvÀnds. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med sex lÀrare och tvÄ med rektorer frÄn skolor pÄ mindre tÀtorter. Resultatet av denna studie visar att majoriteten av de lÀrare vi intervjuat inte har nÄgon djupare kunskap om begreppet hÄllbar utveckling. Den undervisning som i dag finns har frÀmst ett miljöperspektiv. De metoder som anvÀnds i den undervisning som sker har frÀmst en tematisk profil..

Det hÀr arbetet handlar om tematisk undervisning i skolan. Syftet har varit att genom litteratur söka utveckla kunskap om tematisk undervisning samt kunskap om invandrarelevers relation till skog och natur. Jag har utfört en empirisk undersökning för att ta reda pÄ vad en grupp elever med svenska som andrasprÄk skulle vilja arbeta med i Àmnet skog och natur. Huvudsyftet och tyngdpunkten i arbetet ligger i att, med pÄverkan frÄn litteratur och den empiriska undersökningen, skapa och forma en planering och ett arbetsmaterial inom Àmnet svenska som andrasprÄk. UtgÄngspunkten i undervisningsmaterialet Àr tematisk undervisning med inriktningen Tema Natur..

I detta arbete undersöks kunskap om brÄkbegreppet hos fyra olika lÀrare och hur de anvÀnder denna kunskap i sin undervisning. Resultaten diskuteras bl a med utgÄngspunkt frÄn Liping Mas bok Knowing and teaching elementary mathematics. Undersökningen har en subjektiv dimension bestÄende av intervjuer med lÀrarna. Begreppskunskapen fokuserar pÄ division av brÄktal, innehÄllsdivision och del ? helhetsaspekten.

Varför kan vi som vuxna inte mer om rymden? Varför verkar det ibland som om barn i Ă„rskurs tre vet mer? Dessa frĂ„gor ledde oss in pĂ„ Ă€mnet för vĂ„r uppsats. Är det sĂ„ att skolans undervisning bygger pĂ„ ytinlĂ€rning och att kunskap inte befĂ€sts pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt? Denna uppsats försöker visa hur undervisning skall ske för att förstĂ„else skall uppnĂ„s och kunskap om rymden ska befĂ€stas och finnas kvar. VĂ„r litteraturgenomgĂ„ng visar hur viktigt det Ă€r att förstĂ„ hur inlĂ€rning sker.

Syftet med detta examensarbete Àr att fÄ en bredare och djupare kunskap om vilka möjligheter och hinder det kan finnas med att bedriva en lÀroboksobunden undervisning. Vi söker Àven svar pÄ hur lÀrarna anvÀnder sig av matematikboken och vilken hÀnsyn de tar till kursplanens innehÄll i sin undervisning. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar anvÀnder vi oss av en explorativ undersökning, dÀr det anvÀnds flera undersökningsmetoder. I vÄrt fall en postenkÀt och kvalitativa intervjuer. I resultatet fann vi att möjligheterna med en lÀroboksobunden undervisning var mÄnga.

Det hÀr Àr en kvalitativ fallstudie av hur en lÀrare undervisar om derivata i en klass pÄ det naturvetenskapliga programmet och en pÄ teknikprogrammet. Studiens syfte Àr att undersöka vilka mÄl, rutiner och vilken matematisk kunskap för undervisning som anvÀnds. Uppsatsens teoretiska ramverk bestÄr av SchoenfeldŽs teori om mÄlorienterade handlingar och teorier om matematisk kunskap för undervisning. En lÀrare observerades under fem lektioner och blev intervjuad tre gÄnger. Resultatet visar att lÀraren har flera olika specialiserade matematiska innehÄllskunskaper nÀr han undervisar.

Varje Är drabbas ett stort antal diabetiker av fotsÄrsproblem och det Àr vÄr uppgift som sjuksköterskor att genom olika former av undervisning försöka förebygga dessa. Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskan genom undervisning bidrar till att förebygga fotsÄr hos patienter med diabetes. Metoden Àr en litteraturstudie med granskning av tio vetenskapliga artiklar. Resultatet presenterades som tvÄ teman, undervisning och kunskap och det framgÄr att sjuksköterskan kan anvÀnda sig av bÄde individuell och gruppundervisning för att förebygga fotsÄr. KunskapsnivÄn har visat sig vara bristfÀllig vad gÀller god omvÄrdnad vid fotvÄrd och författarna menar att en bidragande faktor till detta kan vara attityder till fötter samt kunskaper i sÄrvÄrd.

Individanpassad undervisning innebÀr enligt lÀroplanen för obligatoriska skolan Lpo94 att lÀraren ser till varje individs behov. Uppsatsen syftar till att ge bÀttre kunskap om hur individanpassad undervisning fungerar i grundskolans senare Är. Jag vill undersöka om lÀrarna kan anvÀnda och tillÀmpa sig av individanpassad undervisning som Lpo94 strÀvar efter. För att fÄ fram denna uppfattning har observationer gjorts hos fyra lÀrare som ocksÄ intervjuats. Slutsatserna frÄn intervjuerna har diskuterats och analyserats med hjÀlp av litteratur och Lpo94.

HjÀrtsvikt Àr en sjukdom som krÀver god egenvÄrd för att bevara hÀlsa och livskvalitet. Kunskap och motivation hos hjÀrtsviktspatienterna har visat sig kunna ge bÀttre förutsÀttningar till en ökad egenvÄrd. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur information och undervisning pÄverkar följsamhet till behandling, egenvÄrd och vÀlbefinnande hos personer med kronisk hjÀrtsvikt samt hur sjuksköterskans undervisning kan bidra till förbÀttrad hÀlsa och minskad ÄterinlÀggning pÄ sjukhus. Metoden var en litteraturstudie baserad pÄ tio vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att undervisning via sjuksköterske-baserade hjÀrtsviktsmottagningar gav ökad kunskap och ökat egenvÄrdsbeteende.

Syftet med studien var att belysa hur personer med diabetes typ 2 upplever den information och undervisning som gavs av diabetessjuksköterskor. Studien hade en beskrivande design. De som deltog i studien var Ätta kvinnor och Ätta mÀn i Mellansverige med diagnosen diabetes typ 2. Data samlades in med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer och analyserades utifrÄn kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet redovisas i ett tema och fem kategorier.

Att det finns mÄnga olika sÀtt att ta in och föra ut kunskap pÄ Àr alla medvetna om och Àven att vi bÀst lÀr oss genom att fÄ anvÀnda flera sinnen. Min förestÀllning Àr att eleverna lÀr sig bÀst genom aktiv inlÀrning men dagens skolor domineras i hög grad av passiv inlÀrning frÄn elevernas sida. Jag har valt att undersöka om Àmnesövergripande undervisning, Àr en metod som gör det enklare att ta in aktiva arbetssÀtt. Med min uppsats vill jag Àgna mig Ät att undersöka hur lÀrares syn Àr pÄ Àmnesövergripande arbete och om de anser att det stimulerar eleverna mer Àn vanlig undervisning?.

Diabetes Àr en mycket vanlig sjukdom vÀrlden över och antalet insjuknande ökar, vilket mycket beror pÄ samhÀllets modernisering och livsstilsförÀndringar. Underliggande behov bör lyftas fram för att tillgodogöra sig betydande kunskap. Sjukdomen medför Àven komplikationer, sÄ som neuropati som drabbar nerver och perifera blodkÀrl, vilket ofta resulterar i sÄr. Genom undervisning gÀllande egenvÄrd kan patient och sjukvÄrdspersonal tillsammans arbeta förebyggande sÄ att komplikationer undviks eller förbÀttras. Det har dock visat sig att undervisningen inte tas in pÄ ett effektivt sÀtt av patienterna.

I dagens samhÀlle har den tekniska utvecklingen gÄtt snabbt framÄt. Det krÀvs i stort sett i de flesta yrken att man har en god datorvana. Som blivande bildlÀrare vill jag se hur man kan arbeta med att föra in datorn i bildÀmnet. Att arbeta med datorstödd undervisning i bildÀmnet Àr nÄgot som bÄde kursplan och lÀroplan föresprÄkar. Mot bakgrund av detta har jag intervjuat tre stycken lÀrare pÄ olika skolor som berÀttar om hur de gör för att arbeta med datorn i sin undervisning.

I detta arbete har vi undersökt hur lÀrare pÄ musikskolan anvÀnder sig avgehörsbaserad undervisning som metod under sina lektioner och om detta pÄverkar elevernas lust och motivation att fortsÀtta sina musikstudier. Vi valde att göra en kvalitativ intervjustudie med fyra lÀrare anstÀllda pÄ en musikskola i Norrland och tvÄ anstÀllda i Stockholm. Resultatet visade att samtliga LÀrare var positivt instÀllda till gehörsbaserad undervisning men att det var fÄ som anvÀnde sig av det i praktiken. Detta berodde enligt informanterna pÄ bristen av metodisk kunskap och undervisningsmaterial. PÄ frÄgan om hur gehörsbaserad undervisning pÄverkar eleverna fick vi dock inte fram nÄgra tydliga resultat.

Syftet med studien var att belysa hur personer med diabetes typ 2 upplever den information och undervisning som gavs av diabetessjuksköterskor. Studien hade en beskrivande design. De som deltog i studien var Ätta kvinnor och Ätta mÀn i Mellansverige med diagnosen diabetes typ 2. Data samlades in med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer och analyserades utifrÄn kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet redovisas i ett tema och fem kategorier.